Marlene & Milo

Milo har haft en jobbig kväll. Det tog en timme för honom att få ro i kroppen så han kunde somna, och nu har han vaknat gråtandes flera gånger på en timme. Jag tror att han drömmer, tycker så synd om honom. Men det är mysigt att få plocka upp honom i famnen och kramas lite så han somnar på axeln, det är ju inte så ofta det händer nu för tiden. Eller, det händer aldrig. Han slutade somna i famnen tidigt och har varit väldigt självständig när det gäller sömn och vart han ska sova. Utan rutiner fungerar inte vår lilla pojke, då blir han bara arg, övertrött och ledsen. Jag är otroligt stolt över honom för att han är så duktig på alla sätt när det gäller att sova hela nätter, men samtidigt kan jag tycka att det känns lite jobbigt att han har svårt för att mysa i famnen och somna i vår säng! hihi. Men hellre ett barn som blir självständigt snabbt och sover ensam än ett som sover i ens säng tills dom blir två och totalvägrar att sova i eget rum ;)

Hur som helst så sitter jag framför datorn och väntar på att han ska bli lugnare så jag kan gå och lägga mig. Johnny ligger och tittar på någon film på femman. Hade tänkt lägga ut lite bilder på när Milo åkte pulka för första gången idag, men har inte haft tid (eller ork!) till att föra in dom på datorn. Men han tyckte det var ganska roligt tror jag. Vi tog dock ut honom just innan lunch så han somnade sittandes i pulkan efter 10 minuter! Haha. Nästa gång ska vi ta ut honom efter han sovit lunch då han är som mest aktiv, eller direkt efter morgonvällingen :)

Det är alldeles mörkt ute och alla andra verkar ha gått och lagt sig. Är det bara vi som är riktiga nattugglor? Innan jag träffade johnny var jag kvällstrött och världens drygaste och morgonpiggaste människa på denna jord. Idag är jag en nattuggla och sover mer än gärna ut på morgonen. Kan inte förstå hur jag kan ha gått och blivit så morgontrött? Allt började efter jag födde Milo, konstigt! När går ni och lägger er och hur länge sover ni på morgonen??