Marlene & Milo

Vår älskade lilla kisse Toulouse har gått bort. Han fattas oss så otroligt mycket! Igårkväll gick vi och la oss vid 23.00, precis när vi lagt oss kom vi på att han fortfarande var inne och att han kanske ville gå ut, så johnny gick upp och satte på honom halsbandet och släppte ut honom. Vid 03 ringde en polis och berättade att dom hade hittat honom påkörd mitt i vägen, precis utanför oss. Jag förstår inte hur vissa tänker, om man kör på en katt som har halsband så ringer man väl ägarna direkt? Men tydligen inte. Som det såg ut så har han fått en smäll på huvudet för kroppen var intakt och inget var brutet, men det kom blod från huvudet. Johnny hämtade honom i en plastpåse, tittade inte så noga utan pussade bara honom på pälsen i påsen. Just nu ligger han i en låda ute i förrådet och ikväll går vi ut i skogen och begraver honom fint med ett litet kors.

Det VÄRKER i hjärtat och tårarna bara rinner. Vi har varit väl medvetna om att det skulle kunna hända och att det var en risk vi tog när vi gjorde honom till utekatt, men att det skulle göra så här ont hade jag ingen aning om!! Jag lyssnar efter små ljud som han brukar göra, sånt som varit en självklar del av vardagen de senaste 4 åren, men det är alldeles tyst. Det är TOMT! Får gråten i halsen när jag ser hans matskål och båda fåtöljerna som han alltid brukar ligga i... Jag ångrar att jag inte gosade extra mycket mer honom när han hoppade upp i mitt knä igårkväll, istället sa jag att jag inte ville mysa just då. Det får jag nog äta upp resten av livet :( Jag tänker på när jag stod vid minnahs skötbord och hörde hur han smaskade i sig sin favoritmat alldeles bakom mig, det var sista gången jag såg honom. Älskade kissekatt, du finns i våra hjärtan!



Världens bästa, snällaste, kramgoa, underbara, speciella katt som någonsin satt sina tassar på denna jord! <3

8 april kl 03.31 föddes vår lilla Minnah <3 2605g och 48 cm lång, en liten men alldeles underbar liten flicka!
Vattnet gick i sängen (av alla tänkbara ställen!) 22.30, barnvakten kom och hämtade milo 23.30 och 00.30 blev vi inskrivna på förlossningen. Kl 01 var jag öppen 4 cm och kunde fortfarande vara uppe och gå, andades genom värkarna med älsklingens stöd. 02.30 var jag öppen 7 cm och då var lustgasen ett faktum, släppte den inte! Strax efter 03.00 kände jag hur det tryckte på och paniken infann sig, nu går det inte mer! Barnmorskan tittade och jag var fullt öppen, började krysta 03.20 och 03.31 fick vi se Minnah för första gången!

KÄRLEK!

Nu är det länge sedan jag skrev, har inte haft någon som helst motivation nu på slutet av graviditeten! Nu är det 10 dagar kvar och längtan är stor. Samtidigt får jag en klump i halsen när jag tänker på att det snart är över, det är ju så underbart att få gå gravid! Men det är ju en naturlig tanke, alla som fött barn vet hur otroligt tom man känner sig när bebisen är ute. Men det är ju trots allt så mycket mysigare att få pussa och krama den lilla krabaten i verkligheten, och inte bara i fantasin. Det har varit full fart de senaste veckorna, mycket som ska hinnas med innan pyret tittar ut. Barnvagnen är hämtad, spjälsängen är ihopskruvad, babykläderna är upptvättade, apoteks-nödvändigheterna är köpta, förlossningsplanen är skriven och BB väskan står packad. Nu är det bara jag och J som vi väntar på, är vi verkligen redo? Jo, jag tror det.

Sist var jag mycket lugnare inför förlossningen och hade egentligen ingen oro, men nu tänker jag mycket och allt känns väldigt spännande och pirrigt. Det beror nog på att jag aldrig fick uppleva en sån där "vanlig" förlossning med milo. Eftersom jag fick havandeskapsförgiftning, blev inlagd, var jättesjuk, satt fast i nålar, fick aldrig stå eller gå, fick inte föda som jag tänkt osv så blir det här något helt nytt för oss, även fast vi redan varit med om det en gång! Själva förlossningen är ju densamma, skillnaden nu är att jag är frisk och förhoppningsvis kommer kunna stå och gå precis hur mycket jag vill. Men innan, hur går det till?! Hur vet jag att det är på gång, hur känns dessa förvärkar? Sist blev jag igångsatt, dom tog hål på hinnorna så vattnet gick och jag fick värkstimulerande dropp. Det negativa var att jag fick alldeles för mycket av detta dropp vilken gjorde att jag inte fick förvärkar, utan jag fick en enda stor värk som varade i ca 4 timmar utan någon som helst vila. Jag gick från 4-10 cm på 1½ timme, det vanliga för en omföderska är 1cm i timmen. Så hur ska jag veta när det är dags, jag gick ju aldrig hemma och väntade sist! Hur lång tid kommer det ta, kommer det gå snabbt eller ta flera dygn? Min BM sa att hon kunde satsa en slant på att bebis kommer innan BF, tydligen ligger den så långt ner att hon inte ens kunde känna huvudet ritkigt. I och med det så borde vi höra av oss ganska snabbt in till förlossningen, så vi inte föder hemma eller något annat skrämmande! Ja, ni ser.. jag har TUSEN tankar som flyger runt i huvudet just nu, men jag är samtidigt väldigt förväntansfull och har sett fram emot det här under 9 långa månader. Jag vet att det kommer göra ont, men jag vet också att det kommer gå bra! :)

I övrigt så ligger jag just nu med världens drygaste förkylning, så hur mycket jag än längtar, hoppas jag att bebis vill hålla sig inne åtminstone några dagar till så jag hinner bli av med skiten. Jag har redan fött ett barn jättesjuk (som om det ens går att jämföra, sist var en pina!) så jag tycker att jag borde få vara frisk den här gången! Håller tummarna, både jag och J tror på 7/4 ;) Nu är det bara att vänta och se...

Kan ärligt talat säga att den här dagen är den tråkigaste på länge. Jag är ensam, uttråkad, rastlös och har absolut ingen aning om vad jag ska göra! Ni som säger att jag borde vila, hmm.. räcker 8 timmar eller tycker ni att jag behöver mer?!? Jag kan knappt tro mig själv när jag säger att jag LÄNGTAR efter att få börja med maten. Nä, nu tycker jag att den här dagen kan gå över så jag får börja om på nytt imorgon!

Idag har Milo en hemma-mysa-dag med mamma. Vi har inte gjort något speciellt utan mest bara tagit det lungt. Vi gjorde morgon vid 07.30 och åt frukost och plockade som vanligt. (Börjar bli såå less på att göra alla morgonsysslor varje morgon!) haha. Vid 09.30 gick vi ut i fina vädret och strosade runt vid Coop. Köpte tvättlappar och en vit gravidtröja som magen ryms ordentligt i och sedan gick vi hem. Fick rota fram lite olika rester ur frysen så jag fick pastagratäng till lunch och milo fick prinskorv och makaroner, det är så skönt att vi fick en micro i julklapp! Mycket lättare att göra lunch och dessutom SPARA mat. Vissa saker är ju direkt omöjligt att värma på plattan och i ugn så det här underlättar mycket för oss på vardagarna.

Nu försöker jag få milo att sova lunch men utan några vidare resultat, han är ju inte direkt världsbäst på att stanna kvar i sängen ;) Han springer upp hela tiden och jag får bära tillbaka honom, otroligt jobbigt och påfrestande för mig med bebismagen men jag vägrar att ge upp. Till slut brukar han ge med sig och somna men det kan ta upp till 1½ timme ibland! Förstår inte vad problemet är eftersom han alltid somnar på dagis utan tjafs, men det är väl för att han är hemma antar jag? Hoppas han somnar snart så jag får vila lite, det känns i benen när man springer fram och tillbaka.

Men nu till en positiv sak; Milo har slutat med napp! Femte dagen i rad och INGA problem. På torsdagen förra veckan glömde jag lämna den på dagis så han fick sova utan tutte till lunch. (Har han gjort fler gånger också). Så vi tog tillfället i akt och testade på natten med. Förklaringen han fick var att han är en stor kille nu och att bebisen i magen ska få tutten när den kommer ut, och det verkar som att han godtog det! Han har frågat efter den nån gång men då har vi bara förklarar igen och då har han blivit tyst. DUKTIG KILLE! Trodde det skulle bli ett världskrig här hemma och jättegnälligt men icke, han kanske helt enkelt var redo att lämna ifrån sig den? Hur som helst tycker vi att han är jätteduktig och har klarat av det superbra! Man har ju hört skräckhistorier om barn som totalvägrar, skriker i flera dagar och på nätterna osv . Så vi är väldigt stolta! No more tutte för Milo!

Ett pris för Sveriges sämsta bloggare kanske? Synd att det inte finns en sån kategori, jag hade utan tvekan dragit hem storvinsten!

Idag är en bra dag, känner mig väldigt effektiv och har massor av energi trots att jag är i vecka 30(!). Tror att det kan bero på de ostörda 6 timmarna jag fick sova inatt, sängen har aldrig varit så skönt som när jag vaknade imorse. Fler såna nätter tack! Milo har ju nya morgontider ser det ut som, efter 2 års sovmorgon till minst 08.00 så har han börjat kliva upp mellan 06-07 VARJE morgon. Igår så tyckte han att 05.30 var en bra tid för frukost, låt mig tillägga att detta var då en söndag! Men vi försöker att inte klaga och ser det som en invänjning till spädbarnstiden som snart skall komma.

Hur som helst så blev det en tidig morgon då J skulle ta Milo på dagis idag. Klev upp strax innan 06 och käkade frukost med grabbarna och hjälpte dom iväg. Gick och la mig en stund efteråt och sov till 09 vilket var skönt. Efter det har jag hunnit bädda sängarna, plockat, diskat undan, vikt all tvätt som jag tvättade sent igårkväll, dammtorkat och dammsugit lägenheten. Som sagt, energi har jag gott om idag! Håller just nu på med lunchen till J som kommer hem och käkar, ganska mysigt att han har nära till jobbet så vi kan äta lunch tillsammans ibland. Vid 15 är det dagishämtning och just nu sitter jag och funderar på om jag ska ta tag i våra garderober. Jag rensade ut ganska mycket innan jul men nu ser det ut som ett bombnedslag igen så kanske finns mer som inte används? Det måste göras en rensning till innan bebisen tittar ut och kanske ska passa på nu när allt är tvättat och ligger i garderoben.. Ja, vi får se hur jag gör!

Har rensat ut så mycket sedan jag blev arbetslös och det är så skönt. Att rensa ut hemmet är som att rensa själen, jag mår BRA efteråt! Det är ingen vits med att ha massor av saker liggandes överallt om man aldrig använder dom, det blir bara mer att städa och till slut finns det ingen plats för dom saker som vi verkligen använder. Så det har kastats mycket senaste veckorna! Vi har även fått hem våra nya möbler från Ikea. Förra veckan sattes dom ihop och det blev så snyggt i vardagsrummet! En stor, vit, härlig fåtölj med fotpall och en brun förvaringsbänk har vi ställt i hörnet där matsalsmöblerna tidigare stod och det känns så fräscht. Riktigt nöjd blev jag!

Nä, nu måste jag fortsätta med lunchen så J inte blir sen tillbaka på jobbet. Hade gött!

Senaste månaden har jag fått ett enormt behov av att rensa, kasta och göra om här hemma. Det har säkert med graviditeten att göra, gravida bygger ju bo, som man brukar säga! Jag var likadan i slutet med milo, men inte alls lika extrem. Nu vill jag verkligen att allt ska vara ordning och reda och allt som jag inte använder åker ut. Har senaste året insett att man kan inte spara allt och vissa saker som man sparar "bara för att det kan vara bra att ha senare", dom är aldrig så använbara som man tror. Har lyckats rensat ut en hel del saker senaste två veckorna men det är fortfarande ett pågående projekt här hemma. Nu har vi även flyttat det stora matsalsbordet in till köket och ställt det lilla matbordet i vardagsrummet provisoriskt tills vi beställt och fått hem lite nya möbler från Ikea. Har varit riktigt less på att vardagsrummet sett likadant ut de senaste 2½ åren så nu tusan är det dags för förändring! Imorgon ska jag ringa till Ikea och be dom skicka hem lite smått och gott som kan passa till min planerade myshörna! Yeeay!

Har haft ett långt uppehåll på bloggen nu under julen, inte på grund av lathet eller oengagemang, utan för sjukdom, sjukdom och åter igen sjukdom. Avslutade min anställning den 21 december och det gjorde jag med hög feber och förkylning (vem vill vara hemma sista dagen på jobbet?) sedan blev jag liggandes fram till jul. Julen spenderades hos min familj i Övik och som vanligt hade vi det superbra! Milo fick träffa tomten för första gången och jag måste säga att det var en försiktig med glad och uppspelt pojke som öppnade dörren för tomten. Tomten knackade nämligen på dörren medan vi stod och tittade på och när jag frågade om vi skulle släppa in tomten så viskade milo färsiktigt "jaaa" i mitt öra. När tomten väl kommit in var Milo såå förväntansfull! Han var väldigt duktig och sa tack för julklapparna och kramade om tomten flera gången. Skönt, tyckte jag! Man har ju hört skräskhistorier om barn som blir rädda och gråter hejvilt när tomten kommer, men inte vår lilla kille! Han visste precis hur det gick till och gick fram till tomten när han hörde sitt namn. STOLTA föräldrar, det är vi!

På annandagen åkte vi hem till Umeå igen. Blev några lugna dagar hemma sedan kom min bror och hans sabina och hälsade på! Dagen innan nyår fick vi veta att vårt nyårssällskap åkt på vinterkräksjukan och inte kunde komma, men tur i oturen hade inte bror och sabina något planerat så dom valde att stanna :) Blev en god tre-rätters middag, lite raketer och sällskapsspel. Fram tills två timmar innan tolvslaget då älsklingen började kräkas! Japp, på nyårsafton åkte vi på magsjukan, först johnny och sedan jag. Jimmy och sabina åkte hem direkt morgonen efter (vilket jag har full förståelse för!!) med tyvärr hann vi skicka med lite smitta så dom åkte dit kvällen efter. Otrolig nog så har Milo klarat sig! Innan milo började på dagis hade jag inte haft magsjuka sedan jag var typ tolv(?) år. Oftast är det han som dragit hem det och vi åkt dit efter honom, så vi har i princip förväntat oss att han ska åka dit de senaste dagarna men verkar som att han klarar sig! Det enda konstiga är att han har ingen matlust what so ever och man får truga i honom mat nu för tiden, vilket är väldigt ovanligt för oss som alltid haft ett matvrak till son! Men jag tror att det hänger ihop med 2-års trotsen som verkligen slagit till nu. Allt är "NEJ", "sluta mamma" och massor av gråt. Jag hoppas det går över innan lillen i magen ploppar ut!

Hur som helst, då kanske ni förstår min dåliga uppdatering senaste månaden :) Men nu ser jag fram emot ett nytt (friskt!!) år med massor av roliga händelser! Det absolut största händer i april <3

En sån här söt liten pepparkaka hade dom på dagis i måndags! Synd bara att han började stortjuta när han såg mamma och pappa, så han fick sitta i mammas knä när resten av luciatåget sjöng så fint ;)

Äntligen är årets julklappar köpta, känns toppen att ha gjort bort allt i hyffsad tid. I vanliga fall tillhör vi dom där människorna som verkligen är ute i sista minuten och försöker i panik komma på vad man ska köpa. Men i år bestämde jag mig för att göra bort allt i tid och det gjorde jag rätt i! :) Är riktigt nöjd över våra köp i år, jag har verkligen tänkt efter och köpt något som passar var och en. Jag älskar att ge bort julklappar, det finns inget härligare än att göra någon glad!

Jag är glad över att vi bad Frida och Alexis om barnvakt så vi slapp ta med milo ut i kaoset. Sedan var det ganska skönt att bara vara vi, äta en mysig lunch och bara strosa runt utan stress! Imorgon har vi barnvakt igen (vi som har barnvakt en gång i halvåret har det nu TVÅ gånger på samma helg!) och då ska vi gå på bio och se nya Harry Potter filmen. Har längtat som en tok så ska bli kul att äntligen få se den!

Jahapp, tillbaka till verkligheten. Dvs jobb, matlagning, städning, tvätt och lämna/hämta på dagis. Ibland funderar jag på hur man egentligen orkar? Jag menar, det är samma visa dag ut och dag in. Nu är det ju inte så att vi inte gör speciella saker som en familj på kvällarna, kvällspromenader, lek, mys osv, men i det stora hela rullar det bara på! Tacka vet jag helgerna!! I helgen hade vi verkligen fullt upp kan jag säga, och det fick jag igen igår när foglossningen gjorde sig påmind... I lördags blev det som sagt julmarknad på Gammlia och det var riktigt mysigt! Inga större inköp men lite te och smaksatt honung fick följa med. Sedan blev det middag ute på kvällen, SKÖNT att slippa disk! I söndags blev det en långpromenad till affärerna runtomkring i området och vi gjorde bort en hel del julklappar. Nu är det bara några få kvar och det ska vi ta nu på lördag då vi fått barnvakt :) Nytt julgranspynt fick vi också med oss hem så granen åkte fram där på kvällen. Vi satte på julmusik och drack glögg och åt pepparkakor medan vi pyntade så nu har vi äntligen lite julfint här hemma!

Det känns härligt att vi fått så mycket gjort de senaste dagarna! Nu längtar jag till nästa helg då det är barnlediga en stund på lördag och kanske även på söndag?!? Vi jobbar på det ;)

Är hemma för vård av barn idag, det verkar vara en seg förkylning lilleman dragit på sig! För att inte tala om mamman själv som håller på att bli tokig på denna hosta... Ingen vidare bra dag för någon av oss! Men ikväll myser vi till det lite extra med gotta när Johnny är på firmafest ;) Jag hoppas på att vi piggnar till oss till imorgon, för då är det julmarknad på Gammlia, och den vill jag inte missa! :)

Har haft så fullt upp med jobb, sjuka och kalas så jag har inte hunnit skriva GRATTIS till min älskade lilla kille som fyllde 2 år i söndags! Kan inte förstå att det är över två år sedan vi sågs första gången, de bästa åren av mitt liv!

Vi hade tur idag, jag och milo. Efter mötet på mvc såg jag att dörren till vår bvc sköterska stod öppen så jag tittade in för en snabb fråga. Det visade sig att hon hade ingen inbokad just då så vi fick både väga och mäta milo! Så nu väger han 13867gr och är 92cm lång och följer sin egen kurva perfekt. Han ligger 4 cm över medel men på vikten ligger han ganska precis där man bör ligga i den här åldern. Vi får nog en lång liten grabb, precis som sin mamma!