Marlene & Milo

Sitter och är alldeles varm i brösten tack vare min lille son. Han gjorde nyss en sak som han aldrig tidigare gjort, han förklarade för mig att han var hungrig! Och inte genom att gnälla. Det kan i och för sig vara en slump, att han gjorde det precis den tiden då han borde ha ätit mellanmål, men det kändes inte som det. Jag satt vid datorn när han kom krypandes fram till mig, jag lyfte upp honom och frågade hur det var, då hände det. Han tittade på mig, gapade stort och började smaska som aldrig förr! Jag tog med honom ut till köket och tog fram en banan, då smaskade han ännu högre. När jag började skala bananen blev han som tokig och log stort. Det måste betyda någonting, eller hur? Jag menar, han har ju smaskat förut men bara när vi sagt till honom för kul, han har aldrig kommit fram till mig sådär och verkligen förklarat för mig att han vill ha mat. Nej, jag är övertygad om att han kommit på ett sätt att visa när han är hungrig. Min gopojke!

Haha, jag satt nyss och funderade på om jag verkligen skulle skriva mellanmål, vi säger ju inte så här hemma. Men tyckte det kändes fjantigt att skriva "mellis". Jo, det är så vi kallar det. Det kanske låter konstigt men vaddå, jag har ju för tusan barn! Nä, nästa gång ska jag skriva mellis för det är mellanmål för mig och min familj... Ni får leva med det.